Vandringar i Alperna.

 Vill man komma upp på höjder över 2500 m.ö.h. så måste man åka till alperna. Där finns speciellt i Österrike många väl utbyggda vandringsleder med Gasthaus på lämpliga avstånd. Det är dock betydligt svårare att hitta bra tältplatser på de branta alpsluttningarna, så enklast är att övernatta på de Gasthaus som finns utefter lederna. Varje liten ort har en egen turistbyrå dit man kan skriva och be om kartor över olika stigar. Beskriver här vår vandring från Österrike till Italien över Schönbichlhorn 3133 m.ö.h. och sedan den mycket enkla vandring upp till Speikboden 2513 m.ö.h. i Italienska alperna.
Vi kom med tåg till Jenbach, och tog Zillertalbahn in till Mayrhofen och sedan postbussen upp till Breitlahner.

Där började vi vandringen på stigen öster ut som först passerar Grawand Hütte och sedan efter några timmars vandring på bred stig Alpenrose Hütte och efter ytterliggare någon timma kom vi upp till Berliner Hütte.

 

Schönbichlhorn

Vid Berliner Hütte åt vi en god middag och vilade lite, och hade en fantastisk utsikt över nästa dags mål Shönbichlhorn. Vi gick sedan söderut brant ner till vänster och därefter började en ganska mödosam vandring/klättring upp mot den 3133 meter höga toppen.

 

 

 

 

När vi nådde 2500 metersplattån stannade vi för dagen. Här satte vi upp vårt tält och blickade ut över det storstilade landskapet.

Under kvällen kom ett fruktansvärt åskväder och det var ganska kusligt att ligga där, högt uppe på plattån, och se alla blixtar runt omkring. Vi kände oss ganska små då.

 

 

 

 

 

Nu återstod "bara" den verkligt jobbiga biten upp till toppen. Det var mycket brant och smalt sista biten upp, men det fanns vajrar uppspända som man kunde hålla sig i när man kände sig lite osäker.

Höjden över havet gjorde att vi var tvungna att vila ganska ofta.

 

 

På toppen av Shönbichlhorn

När vi äntligen kom upp på toppen av Schönbichlhorn var det en fantastisk utsikt och ett underbart väder så vi kokade oss lite kaffe och njöt av att vi klarat av 3000 meters gränsen. Efter någon timma så började vi nedstigningen på andra sidan. Det var brant till att börja med, men blev sedan en ganska lättgången stig ner mot Furtschagls Hütte. Vi slog upp tältet straxt ovanför och gick inte ner förrän på förmiddagen dan därpå.

 

Efter en lunch på Furtschagls Hütte var det en ganska enkel vandring ner i dalen där det var fullt av alprosor på sluttningarna och man hörde Murmeldjuren "vissla", men de var svåra att få syn på. Nere vid bron stannade vi för att svalka av oss i det kyliga smältvattnet. Efter att ha lagat lite mat och solat en stund i det fina vädret fortsatte vi på vägen ner till och utefter Schlegeisjön.

 

 

Nere vid Schlegeisjön, vid ölstugan, där stigen tar av upp mot Italienska gränsen, satte vi upp tältet och gick ner och tog en öl.

Nästa dag gick vi en lättgången stig upp mot gränsövergången till Italien på ca 2300 meters höjd. Det tog ett par timmar och när vi passerade gränsen satt tullgubbarna och drack öl så vi fick ingen stämpel i passet, som vi hade hoppats på. Vi fortsatte då en kort bit fram till PfischerJoch Hütte där vi åt en jättegod måltid. Därefter fortsatte vi på den smala bilvägen en bit ner i dalen. Slog upp tältet en bit från vägen och solade en stund och grillade sedan korv på kvällen.

På morgonen forsatte vi på vägen ner mot St.Jacob där vi åt lunch i den lilla byn innan dagens buss tog oss ner till Vipiteno.

Där tältade vi på campingplatsen utanför staden och tog en tur in till staden på eftermiddagen.

 

 Speikboden 2513 m.ö.h

Vi ville även göra en något lättare tur i Italienska tyrolen.

Så nästa dag tog vi tåget till Bruneck och sedan bussen till Stiegen. Därifrån tog vi linbanan upp till 1985 m.ö.h. Här åt vi en god måltid på restaurangen. Vi fortsatte stigen upp mot Speikboden och kom först upp till en liten sjö där vi stannade en stund för att därefter fortsätta upp till ca 2300 m.ö.h just ovanför Mühlen, där hittade en fin tältplats. Enda problemet var bristen på vatten så vi fick smälta snö som fanns på sluttningarna.

Utsikt mot Dolomiterna

Nästa dag gick vi på sydsidan upp till Speikbodens topp 2513 m.ö.h.

Här finns massor av blommor och en tjusig utsikt mot Dolomiterna.

 

Vi fortsatte sedan västerut på breda stigar och ner i dalen ovanför Mühlwald. Där fanns små bäckar och gott om vatten, men väldigt svårt att hitta någon tältplats på de branta sluttningarna. Men med viss svårighet hittade vi en hyfsad tältplats där vi stannade över natten.

Nästa dag fortsatte vi på sluttningen österut fram mot Mühlen där det gick att ta sig ner i den mycket branta skogsslänten ner till vägen, där vi tog buss ner till Bruneck.